Denna uppsats handlar om olika generationers syn pÄ flexibilitet i arbetslivet. Resultatet bigger pÄ tvÄ fokusgrupper som har samtalat fem teman som rör flexibilitet i arbetslivet. De tvÄ grupperna har deltagare frÄn tvÄ olika generationer, i den yngre gruppen var deltagarna mellan 20 och 35 Är och i den Àldre gruppen var deltagarna mellan 50 och 65 Är. Huvudtemana för denna uppsats Àr begreppet flexibilitet, flexibilitet nu och dÄ, ideal flexibilitet och de tvÄ generationernas olika syn pÄ flexibilitet. Dessa teman Àr finns med genom hela uppsatsen och Äterfinns i teori, resultat och diskussion.

AffÀrssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhÄlls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock pÄ att affÀrssystem bÄde kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. FÄ empiriska studier har genomförts vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ organisationers flexibilitet och forskningen Àr splittrad vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att illustrera och förklara hur ett affÀrssystem pÄverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förÀndringsmodell.

AffÀrssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhÄlls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock pÄ att affÀrssystem bÄde kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. FÄ empiriska studier har genomförts vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ organisationers flexibilitet och forskningen Àr splittrad vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att illustrera och förklara hur ett affÀrssystem pÄverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förÀndringsmodell.

Studien fÀster vikt pÄ hur det moderna arbetslivet skiljer sig ifrÄn tidigare former av arbetsliv. Skillnaden ligger i att det moderna arbetslivet innebÀr stÀndiga förÀndringar gÀllande yrkesroller och organisation medan tidigare form av arbetsliv snarare kunde beskrivas som statiskt. Denna uppsats studerar hur flexibilitet pÄverkar tvÄ organisationer och deras anstÀllda. Studien har fokuserats pÄ hur anstÀllda inom respektive organisation uppfattar sin yrkesroll inom sin organisation. Vid en given yrkesroll skapar detta förvÀntningar pÄ den anstÀllde ifrÄn kollegor och arbetsgivare.

Stressade medarbetare kostar pengar, sÀnker produktivitet och bidrar till ohÀlsa. Genom perspektivtagande kan vi Àndra förhÄllningssÀtt till vÄrt psykologiska innehÄll. ?SjÀlvet-som-kontext? ingÄr i ?psykologisk flexibilitet? och innebÀr att ta perspektiv till sitt psykologiska innehÄll. ?Prosocialt hjÀlpbeteende? Àr att ta ett nytt perspektiv till andra.

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

VÄr utgÄngspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vÄr mening, intressanta affÀrsmodell. UtifrÄn vÄr fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstÀnkandets eventuella tillÀmpbarhet pÄ externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga.I det förÀndrade konkurrenslandskapets spÄr följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmÄga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga stÀller ytterligare frÄgor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnÄs. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som Àr centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

Uppsatsen ger ett nÀrmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen anvÀnder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. FrÄgorna som uppsatsen besvarar Àr följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier anvÀnder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har mÄnga innebörder och pÄverkar individen pÄ flera sÀtt.

ProjektanstÀllningen Àr en tidsbegrÀnsad anstÀllningsform som i dagens lagbestÀmmelse motiveras av ?arbetets sÀrskilda beskaffenhet?. En projektanstÀllning Àr mÄnga gÄnger förknippad med specialistkompetens, som anvÀnds i företag för att utveckla och skapa nytÀnkande. Andra tidsbegrÀnsade anstÀllningsformer, Ä andra sidan, Àr mÄnga gÄnger till för att tÀcka ett tillfÀlligt behov av personal av olika slag.Flexibilitet benÀmns allt oftare som rÄdande norm i samhÀllet och sÀgs ha vÀxt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kÀnnetecknas mÄnga gÄnger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Flexibilitet Àr ett hett Àmne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det hÀr arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har frÀmst gÄtt ut pÄ att se om flexibiliteten pÄverkar stressnivÄ och upplevt sjÀlvbestÀmmande hos personalen Resultaten tyder pÄ att en hög grad av sjÀlvbestÀmmande ger en lÄg arbetsrelaterad stressnivÄ och Àven att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta.Undersökningen genomfördes med enkÀtutskick till personalgrupperna i tvÄ omgÄngar, i december 2004 och i april 2005, enkÀter skickades Àven till tvÄ kontrollgrupper i Karlskrona kommun. EnkÀterna skickades tvÄ gÄnger dÄ en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid Ärsskiftet 2004/2005 och fick avsevÀrt mer flexibilitet i sitt schema. Det var dÀrför intressant att studera hur förÀndringen pÄverkade gruppen. Samtal har ocksÄ genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkÀtutskicket för att fÄ en vidare bild av organisationen.FrÄn svaren pÄ enkÀterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lÀgre upplevd stress.

Flygbolag mÄste idag följa en mÀngd olika lagar och regler för att fÄ bedriva sin verksamhet. Samtidigt Àr de verksamma i en vÀldigt dynamisk bransch dÀr efterfrÄgan kan variera kraftigt beroende pÄ hÀndelser utanför företagets kontroll. De mÄste dÀrmed bÄde ha en stabil organisation samt en förmÄga att förÀndra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen Àr dock att en högre flexibilitet medför ett avkall pÄ stabiliteten.

Work-life balance Àr ett Àmne som det har forskats mycket om de senaste Ären. Denna undersökning har applicerat de befintliga teorier som finns inom work-life balance och relaterat dessa till yrkesgruppen sjuk- och undersköterskor. Denna yrkesgrupp Àr intressant dÄ det för nÀrvarande rÄder brist pÄ sjuk- och undersköterskor pÄ dagens svenska arbetsmarknad. PÄ grund av denna brist stÀlls denna yrkesgrupp pÄ höga krav bÄde vad gÀller flexibilitet och tillgÀnglighet. Denna undersökning har redogjort för de samlade teorier som finns inom work-life balance, flexibilitet och tillgÀnglighet.

Denna uppsats Àr behÄllningen av en fÀltstudie som har gjorts pÄ ett företag inom transport- och logistikbranschen. Jag har anvÀnt mig av bÄde primÀr (intervjuer) och sekundÀr data (hemsida, hÄllbarhetsrapport, företagstidning etc.) för att ta reda pÄ hur företaget gör för att kunna konkurrera i branschen. Till de Àmnen som genererats ur resultatet har teorier och modeller kopplats. NÄgra av teorierna Àr Porters vÀrdekedja, Normanns gemensamma vÀrdeskapande och Abrahamssons m.fl. strategiska flexibilitet.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag Àr organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De tvÄ forskningsfrÄgor som lett den empiriska undersökningen Àr; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen pÄverkar deras arbetsförhÄllanden och förmÄga att sÀtta grÀnser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrÄn numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna pÄ det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta pÄ detta sÀtt och Àven att det blivit svÄrare att sÀtta grÀnser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen pÄ omrÄdet aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det Àr för chefer att arbeta pÄ dessa.